F\u00f6r att fasa ut fossila br\u00e4nslen utvecklas nu v\u00e4tgasl\u00f6sningar inom alla transportslag<\/strong>: p\u00e5 v\u00e4g, j\u00e4rnv\u00e4g, till sj\u00f6ss och i luften.<\/p>\n\n\n\n I norra Tyskland g\u00e5r redan br\u00e4nslecellsdrivna t\u00e5g<\/strong> fr\u00e5n Alstom i regulj\u00e4r trafik. \u00c4ven i Sverige finns potential \u2013 s\u00e4rskilt p\u00e5 str\u00e4ckor som \u00e4nnu inte \u00e4r elektrifierade. Ett exempel \u00e4r Inlandsbanan mellan Mora och G\u00e4llivare<\/strong>, d\u00e4r m\u00f6jligheterna att k\u00f6ra med v\u00e4tgasdrivna t\u00e5g utreds.<\/p>\n\n\n\n Inom flyget utvecklas v\u00e4tgasdrivna plan<\/strong> som ett alternativ till dagens fossila flygbr\u00e4nslen. Det brittiska f\u00f6retaget ZeroAvia<\/strong> har genomf\u00f6rt testflygningar med br\u00e4nslecellsteknik fr\u00e5n svenska PowerCell<\/strong>, och Airbus<\/strong> planerar att lansera sitt f\u00f6rsta v\u00e4tgasflygplan omkring 2035<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n \u00c4ven sj\u00f6farten<\/strong> st\u00e4ller om. Olika l\u00f6sningar utv\u00e4rderas beroende p\u00e5 fartygens storlek och energibehov \u2013 till exempel batterier, metanol, ammoniak, HVO, LBG och v\u00e4tgas. I b\u00e5de Norge<\/strong> och Sverige<\/strong> p\u00e5g\u00e5r flera projekt d\u00e4r f\u00e4rjor ska drivas med v\u00e4tgas, bland annat inom Gotlandsbolaget<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r v\u00e4tgas anv\u00e4nds som br\u00e4nsle i fordon sker inga utsl\u00e4pp annat \u00e4n ren vatten\u00e5nga<\/strong>. Precis som f\u00f6r elbilar beror klimatp\u00e5verkan p\u00e5 hur br\u00e4nslet produceras<\/strong> \u2013 men i Skandinavien kommer all v\u00e4tgas som tankas fr\u00e5n f\u00f6rnybara energik\u00e4llor<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n Br\u00e4nsleceller \u00e4r ungef\u00e4r dubbelt s\u00e5 energieffektiva som f\u00f6rbr\u00e4nningsmotorer<\/strong>. Det betyder att en br\u00e4nslecellsbil kan k\u00f6ra ungef\u00e4r dubbelt s\u00e5 l\u00e5ngt p\u00e5 samma m\u00e4ngd energi. Batteribilar har visserligen \u00e4nnu h\u00f6gre verkningsgrad, men tar l\u00e4ngre tid att ladda och har st\u00f6rre och tyngre batterier.<\/p>\n\n\n\n En v\u00e4tgasbil \u00e4r i grunden en elbilsdrivlina<\/strong> d\u00e4r ett batteri och en br\u00e4nslecell<\/strong> samverkar. Br\u00e4nslecellen producerar el ombord genom att kombinera v\u00e4tgas och syre, och batteriet anv\u00e4nds f\u00f6r att lagra och leverera extra effekt vid behov.<\/p>\n\n\n\n Resultatet \u00e4r ett fordon med h\u00f6g komfort, tyst g\u00e5ng och noll lokala utsl\u00e4pp<\/strong>. Precis som elbilar \u00e4r br\u00e4nslecellsbilar mycket tysta \u2013 n\u00e5got som skulle kunna minska b\u00e5de buller och luftf\u00f6roreningar<\/strong> i framtidens st\u00e4der. Flera stora tillverkare erbjuder redan serietillverkade br\u00e4nslecellsbilar<\/strong> p\u00e5 marknaden.<\/p>\n\n\n\n Utbyggnaden av v\u00e4tgastankstationer i Sverige \u00f6kar snabbt. Med st\u00f6d fr\u00e5n bland annat Energimyndighetens Elektrifieringspilot<\/strong>, EU-program<\/strong> och Klimatklivet<\/strong> planeras omkring 60 nya stationer<\/strong> runt om i landet under de kommande \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n Det inneb\u00e4r att v\u00e4tgasdrivna fordon kommer att kunna tankas smidigt l\u00e4ngs fler v\u00e4gstr\u00e4ckor \u2013 ett viktigt steg mot en fossilfri transportsektor.<\/p>\n\n\n\nT\u00e5g<\/h4>\n\n\n\n
Flyg<\/h4>\n\n\n\n
Sj\u00f6fart<\/h4>\n\n\n\n
V\u00e4tgas som fordonsbr\u00e4nsle<\/h3>\n\n\n\n
S\u00e5 fungerar en br\u00e4nslecellsbil<\/h3>\n\n\n\n
Tankstationer f\u00f6r v\u00e4tgas<\/h3>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/iwdev.se\/vatgas\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/Screenshot-2022-09-06-at-11.04.09-1024x729.png\")
<\/figure>\n\n\n\n<\/h4>\n","protected":false},"featured_media":0,"template":"","class_list":["post-347","fakta","type-fakta","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n