Idag anv\u00e4nds v\u00e4tgasen fr\u00e4mst som r\u00e5vara vid produktion av fr\u00e4mst ammoniak och metanol inom den kemiska industrin. Men tack vare \u00f6kade krav p\u00e5 att f\u00e5 bort fossila br\u00e4nslen, kan v\u00e4tgasen bli central i flera nya v\u00e4rdekedjor f\u00f6r att ers\u00e4tta fossil energi.<\/p>\n\n\n\n
Metanol \u00e4r en viktig insatsr\u00e5vara f\u00f6r v\u00e4rldens kemiindustri. Kemikalien kan omvandlas till tiotusentals olika produkter exempelvis plaster, f\u00e4rg, elektronik, l\u00e4kemedel och br\u00e4nslen. Idag tillverkas metanol av fossil naturgas. Men i takt med att industrin m\u00e5ste st\u00e4lla om och bli klimatneutral, initieras projekt f\u00f6r att tillverka metanol p\u00e5 ett h\u00e5llbart s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n
Metanolen har \u00e4ven lyfts fram som ett m\u00f6jligt br\u00e4nsle i sj\u00f6farten, precis som ammoniak. Detta d\u00e5 det kan g\u00e5 att konvertera befintliga f\u00f6rbr\u00e4nningsmotorer till att anv\u00e4nda dessa br\u00e4nslen. Det finns br\u00e4nsleceller som anv\u00e4nder metanol direkt utan att det reformeras externt, men dessa \u00e4r dyrare och har l\u00e4gre effektt\u00e4thet \u00e4n v\u00e4tgasbr\u00e4nsleceller.<\/p>\n\n\n\n
Ammoniak anv\u00e4nds idag stort s\u00e4tt f\u00f6r produktion av konstg\u00f6dsel och inom vissa industriella applikationer. Konstg\u00f6dsel \u00e4r ett av de tre viktigaste g\u00f6dningsmedlen, och det som beh\u00f6vs i st\u00f6rst m\u00e4ngd j\u00e4mf\u00f6rt med fosfor och kalium som \u00e4r de andra tv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n
Idag finns ingen produktion av ammoniak i sverige. Menpanska Grupo Fertiberia bygger en anl\u00e4ggning f\u00f6r att producera konstg\u00f6dsel i Lule\u00e5 i norra Sverige. F\u00f6rnybar v\u00e4tgas anv\u00e4nds ist\u00e4llet f\u00f6r fossila br\u00e4nslen.<\/p>\n\n\n\n
V\u00e4tgas produceras som biprodukt i kemiindustrin vid klorframst\u00e4llning. Klor i sin tur anv\u00e4nds vid bland annat framst\u00e4llning av plast. Processen g\u00e5r f\u00f6renklat ut p\u00e5 att med hj\u00e4lp av elektrolys dela saltvatten, d\u00e5 salt best\u00e5r av natrium och klor. Eftersom \u00e4ven vattnet delas upp bildas v\u00e4te som biprodukt.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rnybar v\u00e4tgas kan anv\u00e4ndas vid framst\u00e4llning av metallpulver. Idag framst\u00e4lls det med naturgas. Metallpulver anv\u00e4nds i samband med olika tillverkningsprocesser, exempelvis gjutning. F\u00f6r metallpulver d\u00e4r v\u00e4tgas redan anv\u00e4nds \u00e4r processen att byta ut v\u00e4tgask\u00e4llan relativt enkel, om f\u00f6ruts\u00e4ttningarna i eln\u00e4tet \u00e4r tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att kunna f\u00f6rse elektrolys\u00f6rer tillr\u00e4ckligt med str\u00f6m. <\/p>\n\n\n\n
Produktion av flytglas s.k. floatglas, som \u00e4r samlingsnamnet f\u00f6r vad vi kallar \u201dvanligt glas\u201d, g\u00f6rs idag av naturgas. Men framg\u00e5ngsrika demonstrationer har gjorts med v\u00e4tgaseldade glasugnar.<\/p>\n\n\n\n
Vid cementproduktion skulle v\u00e4tgas kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r att tillf\u00f6ra v\u00e4rme, men det \u00e4r sv\u00e5rt att ers\u00e4tta fossila br\u00e4nslen vid cementtillverkning med enbart v\u00e4tgas. I st\u00e4llet forskas det p\u00e5 att anv\u00e4nda en blandning av biomassa och v\u00e4tgas. Den st\u00f6rsta m\u00e4ngden koldioxid fr\u00e5n cementframst\u00e4llning sker genom att kalkstenen hettas upp som avger koldioxid. Att byta ut br\u00e4nslet leder allts\u00e5 inte till att cement blir koldioxidfritt, men det finns goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att kunna lagra koldioxiden. Detta kallas CCS teknik som st\u00e5r f\u00f6r Carbon Capture and Storage och avser olika tekniker f\u00f6r att f\u00e5nga in och lagra koldioxid. En anl\u00e4ggning f\u00f6r CCS vid cementproduktion planeras i Slite p\u00e5 Gotland.<\/p>\n\n\n\n
Det finns flera planerade eller p\u00e5g\u00e5ende v\u00e4tgasprojekt inom kemiindustrin (Energimyndigheten 2021):<\/p>\n\n\n\n